Lärjungen fortfor: Varför jag och många haft
så svårt att bli riktigt kristna, är väl därför att vi
härstamma allt för direkt från hedningar. Vi voro
icke acklimatiserade, buro på vilda drifter, och vårt
kött var för rått att tåla försakelse och tryck. Vi
uppfostrades också i apteorien, där vi lärde oss att
mänskan tillhörde zoologien och icke antropologien, att den
fysiska process för själens regeneration, som kallas
omvändelsen från det onda, var neurasteni och botades
med varma bad eller bromkalium; då veterinärer sutto
som professorer i filosofi och införde zoologi som
tvångsämne i prästexamen och Herrans tjänare fingo
lära sig att religionen var en kvarleva från tertiärtiden,
att djuren voro mer religiösa än människan, och att
människan skapat Gud. Vår ungdoms förförare lärde
oss att Jesu liv var en slipprig roman, att bibelns lära
om Kristus gick ut på att han var en framstående
galileisk man, och slutligen att övermänniskan var
banditen, för vilken allt var tillåtet mot de andra, bara han
kunde konstatera falskt alibi och det saknades vittnen.
Det var en fasans tid som påminde om romerska
käjsartiden, och liksom denna bebådade han också
kristendomens ankomst. Vi, de förförde, blevo sedan
förförare, men tackom Gud att ingen skada skett.
Allt tjänar, och vi få tjäna som avskräckande exempel,
alltid något.
(August Strindberg)
Aforismer
Kärnfullt uttryckta tankar, som inte nödvändigtvis överensstämmer med återgivarens.
tisdagen den 7:e februari 2012
Att åldras med smak
Läraren fortfor: När man blir gammal, förvånas
man först över att mänskor ha liksom lov att göra en
orätt. Beklagar man sig, får man intet deltagande, utan
alla, till och med ens vänner, ställa sig på den
kränkandes sida. Men när man upptäckt hemligheten, så tar
man det med ro. Man blir lurad i handel och vandel
och säger sig: det har du för det! Ens barn bli
otacksamma och svåra; precis som du själv! – Ungdomen
är övermodig och fräck emot en: det känner du igen.
Tjänarne fuska med arbetet och småstjäla; det får
man dras med, när man tänker på sitt levererade
arbete den gången och den gången. Vännerna äro
trolösa, alldeles som man varit själv. Genom övning
kommer man slutligen så långt, att man icke begär
något mer, icke fordrar något, icke blir ond. Jag tänker
då alltid på David, när Simei kastade sten på honom
och smädade och Abisai ville slå huvudet av smädaren.
David avböjde hämnden, sägande: »Om Herren bjudit
honom smäda, så må han.» Och när samme konung för
sina synder fick att välja mellan hungersnöd, pest eller
fienders graserande, så bad han få falla levande i
Guds händer, »men i mänskohand vill jag icke falla».
Han förstod att åldras med smak och göra upp
bokslutet, så att han gick hädan prisande Gud »som
prövar hjärtan och älskar rättsinnighet».
(August Strindberg)
man först över att mänskor ha liksom lov att göra en
orätt. Beklagar man sig, får man intet deltagande, utan
alla, till och med ens vänner, ställa sig på den
kränkandes sida. Men när man upptäckt hemligheten, så tar
man det med ro. Man blir lurad i handel och vandel
och säger sig: det har du för det! Ens barn bli
otacksamma och svåra; precis som du själv! – Ungdomen
är övermodig och fräck emot en: det känner du igen.
Tjänarne fuska med arbetet och småstjäla; det får
man dras med, när man tänker på sitt levererade
arbete den gången och den gången. Vännerna äro
trolösa, alldeles som man varit själv. Genom övning
kommer man slutligen så långt, att man icke begär
något mer, icke fordrar något, icke blir ond. Jag tänker
då alltid på David, när Simei kastade sten på honom
och smädade och Abisai ville slå huvudet av smädaren.
David avböjde hämnden, sägande: »Om Herren bjudit
honom smäda, så må han.» Och när samme konung för
sina synder fick att välja mellan hungersnöd, pest eller
fienders graserande, så bad han få falla levande i
Guds händer, »men i mänskohand vill jag icke falla».
Han förstod att åldras med smak och göra upp
bokslutet, så att han gick hädan prisande Gud »som
prövar hjärtan och älskar rättsinnighet».
(August Strindberg)
Etiketter:
Att åldras med smak,
David,
Strindberg August,
Ungdom,
Ålderdom
Vara kristen är icke vara läsare
Lärjungen fortfor: Om mina vänner hedningarne
ville låta bli att tro det en kristen måste vara läsare,
skulle de komma i skaror till vårt Pantheon. Luther åt
och drack vad man satte för honom, som Paulus säger;
spelade, sjöng, gick på jakt och i kägelbana. Han svor
också, men märk väl, han bad aldrig Gud förbanna
sig eller satan ta sig, men han kunde säga att något
var förbannat eller djävulen i våld. Nu tycker jag han
kunde låtit bli en del, efter som det väckte förargelse,
och efter som han var överstepräst och profet. Det
är en stadig villa att vi lekmän skola leva i vardagslag
som om vi vore präster. Vi kan inte det, ha inte tid
och råd, och det är skam att begära det! Men prästen,
det är annat; han har ägnat sitt liv åt Herrens tjänst
och han skulle använda veckans sex dagar på att
bereda sin predikan utantill. Jag vill icke jämföra
honom vidare med skådespelarn, men om söndan skall
han kunna sin roll utantill åtminstone; därför har han
sitt bröd. Ser församlingen att han läser innantill, så
tänker de: det där kan vi också, det är ingen konst!
Och Herrans tjänare måste iakttaga sig, eljes väcker
han förargelse. Han kan gärna vara stram och hålla
folk ifrån sig, ty han representerar och är icke privat
person. Med lekmannen är en annan sak, han är en
fattig syndig människa, som man icke har rätt begära
så mycket av, när han skall gå i dagens tunga, mitt i
världens ondskor.
(August Strindberg)
ville låta bli att tro det en kristen måste vara läsare,
skulle de komma i skaror till vårt Pantheon. Luther åt
och drack vad man satte för honom, som Paulus säger;
spelade, sjöng, gick på jakt och i kägelbana. Han svor
också, men märk väl, han bad aldrig Gud förbanna
sig eller satan ta sig, men han kunde säga att något
var förbannat eller djävulen i våld. Nu tycker jag han
kunde låtit bli en del, efter som det väckte förargelse,
och efter som han var överstepräst och profet. Det
är en stadig villa att vi lekmän skola leva i vardagslag
som om vi vore präster. Vi kan inte det, ha inte tid
och råd, och det är skam att begära det! Men prästen,
det är annat; han har ägnat sitt liv åt Herrens tjänst
och han skulle använda veckans sex dagar på att
bereda sin predikan utantill. Jag vill icke jämföra
honom vidare med skådespelarn, men om söndan skall
han kunna sin roll utantill åtminstone; därför har han
sitt bröd. Ser församlingen att han läser innantill, så
tänker de: det där kan vi också, det är ingen konst!
Och Herrans tjänare måste iakttaga sig, eljes väcker
han förargelse. Han kan gärna vara stram och hålla
folk ifrån sig, ty han representerar och är icke privat
person. Med lekmannen är en annan sak, han är en
fattig syndig människa, som man icke har rätt begära
så mycket av, när han skall gå i dagens tunga, mitt i
världens ondskor.
(August Strindberg)
Hedniska inbillningar
Läraren talade: Religioner äro regioner,
begränsade områden, territorier, ringar, syndsäckar, där var
och en anser sig som medelpunkt. Nyhedningarne
sitta i sin lilla säck, som har en förmåga att synas
dock, och när de icke se annat än hedningar, inbilla
de sig att kristendomen är på upphällningen eller
redan slut. Och likafullt står den i flor som aldrig
förr, och allting tjänar evangelium, med eller mot
sin vilja. Hedningarne dra fram nya vapen ur
ruinhögar och tempelbibliotek, de stänga kyrkorna och
därmed föra de kristendomen ut i livet in i familjerna,
och när de göra livet bittert för de kristna, vända dessa
sig ifrån det sura och söka det friska. Missionärerna,
som nyss betraktades med löje, upptäckas nu av de
stora upptäcktsresande överallt i öknar och
ödemarker, där de stiftat oaser av mänsklighet och
barmhärtighet, där den utplundrade vandraren kan
vila sitt uttröttade huvud i ro, säker på att ha råkat en
hederlig människa. Den som vill veta hur
kristendomen verkar på en avgudadyrkare bör läsa »Ur en
japans dagbok», eller »Huru jag blev kristen» av Kanso
Utschimura. De som predika den glada hedendomen
kunna där få se hur söndersliten en polyteist lever i
tvivel och kval, kastad mellan de många gudarnes
motsägande bud, 80 millioner gudars.
(August Strindberg)
begränsade områden, territorier, ringar, syndsäckar, där var
och en anser sig som medelpunkt. Nyhedningarne
sitta i sin lilla säck, som har en förmåga att synas
dock, och när de icke se annat än hedningar, inbilla
de sig att kristendomen är på upphällningen eller
redan slut. Och likafullt står den i flor som aldrig
förr, och allting tjänar evangelium, med eller mot
sin vilja. Hedningarne dra fram nya vapen ur
ruinhögar och tempelbibliotek, de stänga kyrkorna och
därmed föra de kristendomen ut i livet in i familjerna,
och när de göra livet bittert för de kristna, vända dessa
sig ifrån det sura och söka det friska. Missionärerna,
som nyss betraktades med löje, upptäckas nu av de
stora upptäcktsresande överallt i öknar och
ödemarker, där de stiftat oaser av mänsklighet och
barmhärtighet, där den utplundrade vandraren kan
vila sitt uttröttade huvud i ro, säker på att ha råkat en
hederlig människa. Den som vill veta hur
kristendomen verkar på en avgudadyrkare bör läsa »Ur en
japans dagbok», eller »Huru jag blev kristen» av Kanso
Utschimura. De som predika den glada hedendomen
kunna där få se hur söndersliten en polyteist lever i
tvivel och kval, kastad mellan de många gudarnes
motsägande bud, 80 millioner gudars.
(August Strindberg)
Rätten att ångra
Lärjungen frågade: Har man rätt att ångra hela
sitt förflutna, om man upptäcker, att man gått i
villfarelse? – Om du med ångra menar önska ogjort,
så har du icke rätt; ty det finns något berättigat i
varje människas liv, och varje villfarelse blir genom
vederläggningen en ofrivillig anledning till sanningens
seger; menar du med ångra att avsky dig såsom bärare
av falskheter, så har du rätt. Säg något till ditt
försvar! – Jag kan säga: jag var barn av en ond tid;
jag var förförd av min ungdoms förförare, ingen
nämnd; mitt förstånd var starkare än mitt gudomliga
förnuft; mitt kött rådde på min ande; mitt medfödda
trots, mitt ärvda känsliga sinne mottog intryck utan
kritik, med ett ord, jag skulle kunna kalla mig ett
offer för mina förförare, för mitt påbrå, för min
medfödda svaghet och känslighet. Men att mitt förnuft
slutligen vaknade, det räknar jag icke som en förtjänst,
utan som en nåd; att jag fått tid att vederlägga mina
villfarelser, anser jag som den största lycka mig
någonsin hänt, och därför önskar jag icke mitt förflutna
ogjort, fastän jag avskyr det.
(August Strindberg)
sitt förflutna, om man upptäcker, att man gått i
villfarelse? – Om du med ångra menar önska ogjort,
så har du icke rätt; ty det finns något berättigat i
varje människas liv, och varje villfarelse blir genom
vederläggningen en ofrivillig anledning till sanningens
seger; menar du med ångra att avsky dig såsom bärare
av falskheter, så har du rätt. Säg något till ditt
försvar! – Jag kan säga: jag var barn av en ond tid;
jag var förförd av min ungdoms förförare, ingen
nämnd; mitt förstånd var starkare än mitt gudomliga
förnuft; mitt kött rådde på min ande; mitt medfödda
trots, mitt ärvda känsliga sinne mottog intryck utan
kritik, med ett ord, jag skulle kunna kalla mig ett
offer för mina förförare, för mitt påbrå, för min
medfödda svaghet och känslighet. Men att mitt förnuft
slutligen vaknade, det räknar jag icke som en förtjänst,
utan som en nåd; att jag fått tid att vederlägga mina
villfarelser, anser jag som den största lycka mig
någonsin hänt, och därför önskar jag icke mitt förflutna
ogjort, fastän jag avskyr det.
(August Strindberg)
Etiketter:
Rätten att ångra,
Strindberg August,
Ånger
Tron är störst
Läseriet är ett penitenstillstånd,
vilket människor med själisk snygghetskänsla bruka gå
igenom såsom ett renande bad. Det är således intet
hyckleri som Dyngherrens barn inbilla sig. Dem som
är sträng mot sig själv, förefaller lätt elak för de
oförstående, och den som lidit ut för sina ondskor känner
sig fri från det förflutna, vilken känsla av de otrogna
kallas egenrättfärdighet. En penitentiarie når aldrig
upp till det fullkomliga utan faller oupphörligt
tillbaka i köttets begär, detta ådrager honom lätt ett
anseende som skenhelig. Luther insåg snart
omöjligheten att få gärningarne i höjd med tron, därför
stannade han vid tron och lät gärningarne ryka, stödjande
sig på Pauli förträffliga lösning av det disharmoniska
ackordet: »Så tjänar jag nu Guds lag med anden,
men syndens lag med köttet.»
Tron, hoppet och kärleken, det är religionens
väsen och kärna, med gärningarne blir det alltid
därefter, oftast bakefter. Men det finns läsare som stanna
i penitenstillståndet och få lätt ett sken av att vilja taga
himlen i förskott; det kan man icke förtänka dem, och
det kan äga hemliga grunder som vi icke känna och
aldrig få veta.
Sokrates angav kännemärkena på en människa
till skillnad från djuret sålunda: blygsel och
rättskänsla; Kristus tillade barmhärtighet.
(August Strindberg)
vilket människor med själisk snygghetskänsla bruka gå
igenom såsom ett renande bad. Det är således intet
hyckleri som Dyngherrens barn inbilla sig. Dem som
är sträng mot sig själv, förefaller lätt elak för de
oförstående, och den som lidit ut för sina ondskor känner
sig fri från det förflutna, vilken känsla av de otrogna
kallas egenrättfärdighet. En penitentiarie når aldrig
upp till det fullkomliga utan faller oupphörligt
tillbaka i köttets begär, detta ådrager honom lätt ett
anseende som skenhelig. Luther insåg snart
omöjligheten att få gärningarne i höjd med tron, därför
stannade han vid tron och lät gärningarne ryka, stödjande
sig på Pauli förträffliga lösning av det disharmoniska
ackordet: »Så tjänar jag nu Guds lag med anden,
men syndens lag med köttet.»
Tron, hoppet och kärleken, det är religionens
väsen och kärna, med gärningarne blir det alltid
därefter, oftast bakefter. Men det finns läsare som stanna
i penitenstillståndet och få lätt ett sken av att vilja taga
himlen i förskott; det kan man icke förtänka dem, och
det kan äga hemliga grunder som vi icke känna och
aldrig få veta.
Sokrates angav kännemärkena på en människa
till skillnad från djuret sålunda: blygsel och
rättskänsla; Kristus tillade barmhärtighet.
(August Strindberg)
Perversa vetenskapen
Swedenborg fann aldrig någon
motsägelse mellan vetenskapen och religionen, ty han
genomskådade harmonien i alltet, det lägres
motsvarighet i det övre, enheten i motsättningarna, och
liksom Pythagoras skådade han lagstiftaren i lagarne,
upphovsmannen i verket, Gud i naturen, historien och
människolivet. Den modärna dekadensvetenskapen,
som dock fått mikroskopet och teleskopet, ser
ingenting men iakttager bara blåsor och snärtar, fläckar
och streckar, och när den gör slutledningar, äro de
bara dumma eller falska.
Newton, Leibnitz, Kepler, Swedenborg, Linné, de
största, voro fromma, gudfruktiga män; Newton skrev
också en utläggning av Apokalypsen, och Kepler var
mystiker i ordets sannaste bemärkelse. Hans mystik
ledde honom till upptäckten för lagarne för planeternas
banor. Ödmjuka och renhjärtade fingo de skåda Gud,
under det våra dekadenter bara fingo se en apa
uppvaktad av mikroskopisk ohyra. Att vår vetenskap råkat
i disharmoni med Gud, bevisar att den är
pervers och inspirerad av Dyngherren.
(August Strindberg)
motsägelse mellan vetenskapen och religionen, ty han
genomskådade harmonien i alltet, det lägres
motsvarighet i det övre, enheten i motsättningarna, och
liksom Pythagoras skådade han lagstiftaren i lagarne,
upphovsmannen i verket, Gud i naturen, historien och
människolivet. Den modärna dekadensvetenskapen,
som dock fått mikroskopet och teleskopet, ser
ingenting men iakttager bara blåsor och snärtar, fläckar
och streckar, och när den gör slutledningar, äro de
bara dumma eller falska.
Newton, Leibnitz, Kepler, Swedenborg, Linné, de
största, voro fromma, gudfruktiga män; Newton skrev
också en utläggning av Apokalypsen, och Kepler var
mystiker i ordets sannaste bemärkelse. Hans mystik
ledde honom till upptäckten för lagarne för planeternas
banor. Ödmjuka och renhjärtade fingo de skåda Gud,
under det våra dekadenter bara fingo se en apa
uppvaktad av mikroskopisk ohyra. Att vår vetenskap råkat
i disharmoni med Gud, bevisar att den är
pervers och inspirerad av Dyngherren.
(August Strindberg)
Bondförståndets triumf
Bibeln är en uppbyggelsebok,
och har blivit helig, emedan han hållits i helgd av
nationer under årtusenden; och den är inspirerad
såsom alla visa och goda böcker. Om Hamurabis lagar,
skrivna 2,250 år före Kristus, verkligen likna Moses’ [1],
så bevisar det bara att Gud är en och rättsbegreppen
desamma över hela jorden i stort taget. Y-King
uppges vara författad 3,369 år före Kristus och innehåller
samma torra visdom och rättsbegrepp som Hamurabi.
Salomos predikare är mig lika uppbygglig och
djupsinnig, fastän jag fått veta att Salomo icke skrivit den,
och Johannes’ evangelium är lika stort och skönt, även
om Johannes är en pseudonym. Hela nya
bibelforskningen är fullkomligt värdelös för det religiösa livet,
saknar tillämpning och har till upphov, icke kärlek till
sanningen, utan elakhet, skadeglädje och Kristushat.
Det är bondförståndets triumf, handelsmannens
försök att lösa trekropparproblemet med kultavlan, de
lärda bönornas salighet, och den oreflekterande hopens
babelstorn, från vilket de tro sig kunna storma
himmelen.
[1] Men det göra de icke.
(August Strindberg)
och har blivit helig, emedan han hållits i helgd av
nationer under årtusenden; och den är inspirerad
såsom alla visa och goda böcker. Om Hamurabis lagar,
skrivna 2,250 år före Kristus, verkligen likna Moses’ [1],
så bevisar det bara att Gud är en och rättsbegreppen
desamma över hela jorden i stort taget. Y-King
uppges vara författad 3,369 år före Kristus och innehåller
samma torra visdom och rättsbegrepp som Hamurabi.
Salomos predikare är mig lika uppbygglig och
djupsinnig, fastän jag fått veta att Salomo icke skrivit den,
och Johannes’ evangelium är lika stort och skönt, även
om Johannes är en pseudonym. Hela nya
bibelforskningen är fullkomligt värdelös för det religiösa livet,
saknar tillämpning och har till upphov, icke kärlek till
sanningen, utan elakhet, skadeglädje och Kristushat.
Det är bondförståndets triumf, handelsmannens
försök att lösa trekropparproblemet med kultavlan, de
lärda bönornas salighet, och den oreflekterande hopens
babelstorn, från vilket de tro sig kunna storma
himmelen.
[1] Men det göra de icke.
(August Strindberg)
Etiketter:
Bibeln,
Bondförståndets triumf,
Johannes,
Salomo,
Strindberg August
Dålig matsmältning
När man adderat flera långa tal, är det ens
skyldighet betvivla riktigheten av räkningen. För att
pröva brukar man addera om, men nerifrån uppåt.
Detta är ett sunt tvivel. Det finns ett osunt tvivel,
som består i att förneka allt vad man icke själv sett
eller hört. Att sålunda behandla sina medmänniskor
som lögnare är ohumant och minskar betänkligt ens
vetande.
Men det finns ett sjukligt tvivel, som erinrar
om dålig mage; allting slukas, men ingenting
behålles, allting tas emot, men ingenting assimileras. Därav
följer avmagring, marasmus senilis, lungsot och för
tidig död.
Johannes Damascenus hade flera perioder av sunt
tvivel, då han genom systematisk förnekelse prövade
trossanningarne. När han genom moträkning, minsta
kvadratroten och satisfierandet av värdena blivit säker,
så trodde han. Och då kunde varken människofruktan,
egenvinning, löje eller hot förmå honom förneka sin
dyrförvärvade tro. Det gjorde han bara rätt i.
(August Strindberg)
skyldighet betvivla riktigheten av räkningen. För att
pröva brukar man addera om, men nerifrån uppåt.
Detta är ett sunt tvivel. Det finns ett osunt tvivel,
som består i att förneka allt vad man icke själv sett
eller hört. Att sålunda behandla sina medmänniskor
som lögnare är ohumant och minskar betänkligt ens
vetande.
Men det finns ett sjukligt tvivel, som erinrar
om dålig mage; allting slukas, men ingenting
behålles, allting tas emot, men ingenting assimileras. Därav
följer avmagring, marasmus senilis, lungsot och för
tidig död.
Johannes Damascenus hade flera perioder av sunt
tvivel, då han genom systematisk förnekelse prövade
trossanningarne. När han genom moträkning, minsta
kvadratroten och satisfierandet av värdena blivit säker,
så trodde han. Och då kunde varken människofruktan,
egenvinning, löje eller hot förmå honom förneka sin
dyrförvärvade tro. Det gjorde han bara rätt i.
(August Strindberg)
Etiketter:
Dålig matsmältning,
Strindberg August,
Tvivel
onsdagen den 14:e december 2011
Livet är en gåta
Livet är en gåta. Lösningen finns på baksidan.
Robert Storm Petersen
Hösten
Ingen tid lockar till betraktelser så som hösten. man börjar mer och mer sitta inne. Ifall man då äger en själ, så öppnar den sej: den slår ut med sina blommor, sedan jordens blommor slutat.
Carl Jonas Love Almqvist
Livsglädjen
Det är så roligt att leva, för då får en si hur det går.
Johan Axel Gustaf Acke
Ägget och kycklingen
Var och en här i livet har sitt ägg att ligga på - men mången får aldrig därur fram en kyckling.
Fredrika Bremer
Ägget och kycklingen
Var och en här i livet har sitt ägg att ligga på - men mången får aldrig därur fram en kyckling.
Fredrika Bremer
Krisen och vardagen
Vilken dumbom som helst kan möta en kris - det är det dagliga livet som tröttar ut en.
Anton Tjechov
Tålamod med sej själv
Man måste även ha tålamod med sej själv - man måste lära sej att här i livet även vänta på sej själv.
Fredrika Bremer
Barnasinnet
Man måste ha gått igenom åtskilligt för att ha barnasinnet kvar.
Ekelöf Gunnar
Flykt eller levnadsmål
Man skall icke fly! Man skall blott - samla sej i det stilla, men för ett stort levnadsmål.
Fredrika Bremer
Etiketter:
Bremer Fredrika,
Flykt,
Inre samling,
Levnadsmål,
Stillhet
Lyckan som parfym
Lyckan är lik en parfym: vi kan inte stänka den på en annan utan att ett par droppar faller på oss själva.
William Shakespeare
Pessimisten och optimisten
En pessimist är en människa som har varit tvungen att leva ihop med en optimist.
Hubbard Elbert
Ingen människa är en ö
Ingen människa är en ö, hel och fullständig i sej; varje människa är ett stycke av fastlandet, en del av det hela... Varje människas död förminskar mej, ty jag är innesluten i mänskligheten; och sänd för den skull aldrig bud och fråga för vem klockan klämtar; den klämtar för dej.
John Donne
Etiketter:
Donne John,
Fastlandet,
Klockan klämtar,
Ö
Drömmar och verklighet
Om en människa önskar att hennes drömmar ska bli verklighet, så gör hon klokt i att vakna först.
Okänd
Det bästa
Livet är märkvärdigt: om man vägrar att godta annat än det bästa, så händer det att man får det.
Somerset Maugham
Himmel och helvete
Många skulle komma till himlen med hälften av det besvär med vilket de tar sej till helvetet.
Ralph W Emerson
Etiketter:
Besvär,
Emerson Ralph W,
Helvete,
Himmel
Illusioner
Av sina illusioner känner man bara de brustna.
Frithiof Brandt
Livets mening
Vilket nonsens att tala om tillvarons meningslöshet! Livet är svårt, därför meningsfullt i högsta grad.
Vilhelm Ekelund
måndagen den 5:e december 2011
Impopularitet
Ingen är så impopulär som han i ungdomligt övermod föreställer sej.
Arnold Ljungdahl
Att bli man
Att bli man är att en dag se sin fars verkliga ansikte.
Etiketter:
Anouilh,
Föräldrar,
Mognad,
Vuxenblivande
Det förflutnas makt över oss
Ju större erfarenhet vi får, desto mer makt över oss får vårt förflutna och desto mer minskas år efter år vårt initiativ, det oförutsedda i vårt liv, tills slutligen inget annat återstår oss än ett hål i jorden. Vad väntar man sej av en man efter femtioårsåldern? Det är endast av artighet och nödtvång som vi intresserar oss för honom, såvida han inte är ett geni; ty geni det är ungdom som är starkare än tiden, det är oförstörbar ungdom.
Francois Mauriac
Etiketter:
Geni,
Mauriac Francois,
Ungdom,
Ålderdom
Sin egen historia
Med åren fylls man mer och mer av sin egen historia. Till slut är man inte något annat.
Frithiof Brandt
Etiketter:
Brandt Frithiof,
Historia,
Självbiografi
Ungdomen och det nyaste
Ungdomen överskattar det nyaste, eftersom den känner sej jämngammal med det. Därför är det en dubbel olycka när det nyaste i tiden är dåligt
Robert Musil
Varje ålders fördelar
Varje ålder har sina fördelar - man upptäcker det bara för sent.
Pablo Casals
Skönt att bli gammal
Det är skönt att bli gammal. Att vara ung var för djävligt.
Hjalmar Söderberg
De avgörande händelserna
I vår ungdom tror vi att händelserna, som ska spela en roll i vårt liv, kommer att anmäla sej med pukor och trumpeter. Men när vi på vår ålderdom ser oss tillbaka, visar det sej att de trängde sej in i vårt liv helt stilla, nästan obemärkt som genom en bakdörr.
Schopenhauer
Barn
Barn är högmodiga, överlägsna, hetsiga, missunnsamma, nyfikna, egoistiska, lata, ombytliga, rädda, omåttliga, lögnaktiga och fulla av förställning. De har lätt för att skratta och lätt för att gråta, de känner stark glädje och bitter sorg över småsaker, de vill inte lida, men tycker om att göra andra illa; de är redan människor.
J de la Bruyère
Kort mellantid
Olyckligtvis är det för kort tid mellan att vara för ung och att vara för gammal.
Montesquieu Charles de
Etiketter:
Montesquieu Charles de,
Ungdom,
Ålderdom
Ungdom och ålderdom
När man mår bra är man ung, när man är sjuk är man gammal, likgiltigt i vilken ålder man befinner sej.
Drottning Kristina
Gammalt folk och goda regler
Gammalt folk tycker om att ge goda regler för att trösta sig över att de inte längre är i stånd att ge dåliga exempel.
F de la Rochefocauld
Ett år till
Ingen är så gammal att han inte tror att han kan leva ett år till.
Cicero
Att acceptera döden
Det finns bara en väg ur den dunstiga, snåriga djungel där kampen föres om ära och makt och förmåner - bland snärjande hinder som du själv skapat. Och den är: att acceptera döden.
Dag Hammarskjöld
Framtiden
Nej, framtiden är inte vad den har varit.
P Valèry
Självmordet
Det finns bara ett verklig allvarligt filosofiskt problem: självmordet. Att avgöra om livet är värt att leva eller ej, är att besvara filosofins grundfråga.
Albert Camus
Skrattretande brådska
Av alla skrattretande saker förefaller den mest skrattretande mig vara att ha bråttom här i världen, att vara en man som skyndar sig med att äta och skyndar sig med att verka. När jag därför ser en fluga i det avgörande ögonblicket sätta sig på en sådan affärsmans näsa eller han blir nedstänkt av en vagn, som i ännu större hast kör förbi honom eller Knippelsbro går upp eller det faller ner en takpanna och slår ihjäl honom, skrattar jag hjärtligt. Och vem kan väl låta bli att le? Vad uträttar väl dessa arbetsamma hastverkare? Går det inte med dem som med kvinnan som i häpenheten över att elden brutit ut i huset, räddade eldgaffeln? Vad mer räddar de ut ur livets stora eldsvåda?
Önskemål inför begravningen
Allt jag önskar i samband med min egen begravning är att den icke verkställs medan jag är i livet.
Chesterfield
Dömda till döden
Alla människor är dömda till döden med obestämd frist.
Victor Hugo
lördagen den 12:e november 2011
Den upproriska människosjälen
Det är i våra dagar modernt att kalla makt rätt, och att peka på den brutala övermaktens seger som självklar och oundviklig. Detta är barbari, förräderi. Med samma resonemang, som nu skall locka oss att kapitulera inför våldet, kunde man motivera individens underkastelse under egna onda anlag och möjligheter. Varje friskt människosinne vet, att en sådan lära vore svek och lögn. Det är sant, att naturen är ett grymt maskineri av blind kausalitet, och vem som gitter kan lätt försvara och ursäkta sina nederlag genom att peka på omständigheter och arvsfaktorer. Men människosjälens, kulturens och den stora diktens hemlighet är, att den gör uppror mot nödvändigheten, mot det blinda natursammanhanget. I trots mot kausalitet och blind determinism skapar den upproriska människosjälen, det trotsiga människosnillet, nya värden.
Sven Stolpe, ur Profeter och diktare (1942)
Sven Stolpe, ur Profeter och diktare (1942)
Etiketter:
Determinism,
Kausalitet,
Makt,
Stolpe Sven,
Upproriskhet
tisdagen den 11:e oktober 2011
Ännu ett dietproblem
De medel med vilka Julius Caesar värjde sig mot sjuklighet och huvudvärk: oerhörda marscher, enklaste livsföring, oavbruten vistelse i det fria, ständiga strapatser - det är i stort sett de skydds- och försiktighetsåtgärder som står till buds mot den extrema sårbarheten hos det subtila och under högsta tryck arbetande maskineri som kallas geni.
Friedrich Nietzsche
Etiketter:
Dietproblem,
Geni,
Julius Caesar,
Nietzsche Friedrich,
Sjuklighet
Att inte ha något att lära ut
Jag har ofta inbillat mig att jag har haft något att lära ut åt människorna, och min inställning till dem har varit en blandning av stolthet och kärlek. Nu, till slut, inser jag att jag inte har något att lära ut, och min uppriktiga bön är att det måtte finnas sådana som betraktar mig som värdig att lära av dem.
Friedrich Nietzsche
Ledig tid
Jag känner mig ofta generad över hur bra jag har det numera, och det sporrar mig enormt att tänka på vad man skulle kunna göra med all denna lediga tid - och vad jag i verkligheten gör!
Friedrich Nietzsche
Drömtydning
Något som man inte alltid vet och känner med sig i vaket tillstånd - nämligen om man har gott eller dåligt samvete gentemot en person - om det får man alldeles otvetydigt besked i drömmen.
Friedrich Nietzsche
Väg till jämlikhet
Ett par timmars bergsbestigning gör en skurk och ett helgon till två tämligen snarlika varelser. Utmattningen är den kortaste vägen till jämlikhet och broderskap - och till slut sörjer sömnen för friheten.
Friedrich Nietzsche
Etiketter:
Bergsbestigning,
Broderskap,
Frihet,
Jämlikhet,
Nietzsche Friedrich
Sällskapsmänniskan
"Jag mår inte riktigt bra av mig själv", sa en som skulle förklara sin smak för sällskapsliv. "Sällskapslivets mage är starkare än min, den tål mig."
Friedrich Nietzsche
Etiketter:
Magen,
Nietzsche Friedrich,
Sällskapsmänniskan
Fåfänga
Fåfänga är rädslan för att framstå som originell, följaktligen en brist på stolthet, men inte nödvändigtvis en brist på originalitet.
Friedrich Nietzsche
Etiketter:
Fåfänga,
Nietzsche Friedrich,
Originalitet
Inpass
En bok som denna är inte avsedd att sträckläsas eller läsas högt utan slås upp här och där, särskilt på promenader och på resor; man ska kunna sticka in huvudet och sedan sticka ut det igen och finna omgivningen helt förändrad.
Friedrich Nietzsche
Den mest inflytelserike
Att en människa sätter sig till motvärn mot sin tid, hejdar den i portgången och kräver räkenskap av den, det är något som inte kan undgå att sätta spår! Om hon själv önskar det eller inte är likgiltigt; det faktum att hon kan det är huvudsaken.
Friedrich Nietzsche
Avsides
Parlamentarismen, det vill säga den offentliga sanktionen att välja mellan fem politiska grundåskådningar, ställer sig in hos de många som gärna vill verka självständiga och individuella och kämpa för sina åsikter. Men till slut är det likgiltigt om en enda uppfattning påtvingas massan eller om fem uppfattningar är tillåtna. - Den som avviker från de fem offentliga meningsriktningarna och träder åt sidan får alltid hela skocken emot sig.
Friedrich Nietzsche
Etiketter:
Avsides,
Nietzsche Friedrich,
Parlamentarismen
Det riskabla röstläget
Med ett mycket högt röstläge i strupen är man så gott som oförmögen till subtilare tankegångar.
Friedrich Nietzsche
Etiketter:
Nietzsche Friedrich,
Röstläge,
Tankegångar
Drömmar
Man drömmer inte alls eller man drömmer intressant. Det gäller att hålla sig vaken enligt samma princip - inte alls eller intressant.
Friedrich Nietsche
Påverkan
Måste inte den som vill påverka mängden vara sitt eget jags skådespelare, gestalta sig själv? Måste han inte transponera sig själv till det groteskt-övertydliga och inscenera hela sin person och uppgift på ett sålunda förgrovat och förtydligat sätt?
Friedrich Nietzsche
Etiketter:
Mängden,
Nietzsche Friedrich,
Påverkan,
Skådespelare
Gamla testamentet
I det judiska "Gamla testamentet", boken om den gudomliga rättfärdigheten, finns det människor, företeelser och repliker av en sådan storslagenhet att ingenting i den grekiska och indiska litteraturen kan uthärda en jämförelse.
Friedrich Nietzsche
Etiketter:
Gamla testamentet,
Nietzsche Friedrich
Att älska människan för Guds skull
Att älska människan för Guds skull - det är den mest förnäma och avvikande känsla som hittills uppnåtts bland människor. Att kärleken till människan utan någon sorts baktanke som helgar den bara lägger ytterligare ett drag av dumhet och djuriskhet till alla de andra, att böjelsen för detta slag av människokärlek först måste undfå sin måttstock, sin kvalitet, sitt saltkorn och sitt stoft av ambra av en högre böjelse - vilken människa det nu än var som första gången kände och "upplevde" detta, hur mycket hennes tunga än måste ha snubblat i sina försök att uttrycka en sådan ömtålighet, så må vi bevara henne i helgd och vördnad som den människa som hittills nått högst i sin flykt och varit skönast i sin vilsenhet.
Friedrich Nietzsche
Vad Europa har att tacka judarna för
Vad Europa har att tacka judarna för? - Åtskilligt, på gott och ont, och framför allt en sak, som på en gång hör till det bästa och det värsta: den stora stilen i moralen, de oändliga kravens, den oändliga meningsfullhetens förfärlighet och majestät, de moraliska frågeställningarnas hela romantik och upphöjdhet - den mest förledande, bedrägliga och delikata delen av de färgkaskader och lockelser att leva, av vilkas återsken himlen över vår europeiska kultur, dess aftonhimmel, ännu glöder - en kanske falnande glöd. Vi artister bland åskådarna och filosoferna vill för den skull betyga judarna - vår tacksamhet.
Friedrich Nietzsche
Lögn och misstro
"Inte att du ljög för mig, utan att jag inte längre tror dig har tagit mig djupt".
Friedrich Nietzsche
Omänskligt
Det är omänskligt att välsigna den som förbannar en.
Friedrich Nietzsche
Etiketter:
Förbanna,
Nietzsche Friedrich,
Omänskligt,
Välsigna
Vår nästa
"Det är inte vår granne som är vår nästa, utan hans granne" - så resonerar varje folk.
Friedrich Nietzsche
Etiketter:
Granne,
Nietzsche Friedrich,
Vår nästa
Galenskap
Galenskap hos individer är en sällsynthet - hos grupper, partier, folk, epoker däremot regel
Friedrich Nietzsche
Den som slåss med ett vidunder
Den som slåss med vidunder gör klokt i att se till att han inte själv blir ett vidunder på kuppen. Och ser du länge ner i en avgrund, ser den också in i dig.
Friedrich Nietzsche
Etiketter:
Avgrund,
Nietzsche Friedrich,
Vidunder
Att vara glad åt en komplimang
Att vara glad åt en komplimang är hos somliga bara en hjärtats hövlighet - och raka motsatsen till en andens fåfänga.
Friedrich Nietzsche
Etiketter:
Fåfänga,
Hövlighet,
Komplimang,
Nietzsche Friedrich
Mognad hos mannen
Mognad hos mannen innebär att man har återfunnit det allvar som man hade som barn, i sina lekar.
Friedrich Nietzsche
Etiketter:
Allvar,
Lekar,
Mognad,
Nietzsche Friedrich
Principer
Med sina principer syftar man till att tyrannisera sina vanor, eller rättfärdiga eller hylla eller smäda eller dölja dem - det är alltså sannolikt att två människor med samma principer låter dem tjäna fundamentalt olika syften.
Friedrich Nietzsche
Etiketter:
Nietzsche Friedrich,
Principer,
Vanor
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)